Tack kära kusin för alla upptåg och minnen som skapats under vår tid tillsammans,

Vila i frid. Från grannarna på Örnvägen.

Kära Göran, du var högt skattad av våra äldre. En mild, vänlig man. Det är så jag minns dig. En man som lade armen om mig den där gången på kyrkogården när andra inte hann se att det behövdes, som inte sa så mycket, men precis som så många andra i vår släkt förstod att ord inte alltid är viktiga, att en arm runt en axel, en filt, en falukorvsmörgås kan betyda mer. Att finnas där, när det verkligen gör skillnad. Nu är du borta, och med dig också en viktig länk till det som var, människorna som värderade dig högt, som pratade om dig med så stor värme. Vila i frid Göran. Jag hoppas att du har det bra där du är nu.

En sista hälsning. Vila i frid Göran. Du fanns där som en god granne i alla år som vi bodde på Örnvägen, saknar dig och den tiden.

Vila i frid klasskompis

Kare storebror,
du var en stilla ljusstråle i ensamhetens
skugga,
snäll och varm som en varvind.
Jag minns hur du alltid satt i din favoritfåtölj
med en bok i handen,
delade tysta leenden och kloka råd när världen
kändes tung.
De somrar vi cyklade langs sjön, du pekade ut stjärnorna på nattens himmel,
och skrattade åt mina klumpiga försök att fiska
- de stunderna var magiska.
Trots din ensamhet bar du andras bördor med
ett hjarta av guld,
alltid redo att lyssna, aldrig dömande.
Nu vilar du i fridens famn, för alltid buren i våra hjärtan, ett minne av kärlek som aldrig bleknar.

Tack för att du har varit en bra granne! Vi saknar dig. Vila i frid! Mona och Birger