"Han tårar fälla skall som vi,
förstå vår nöd och stå oss bi
med kraften av sin Anda,
förkunna oss sin Faders råd
och sötman av en evig nåd
i sorgekalken blanda,
strida,
lida
dödens smärta,
att vårt hjärta
frid må vinna
och en öppnad himmel finna." (SvPs 119:4)
Jag är glad över den tid jag fick känna André. Det vackraste ögonblick under hans svåra sjukhusvistelse var när han sista gången ringde mig. Han tackade Gud för Jesus Kristus. Vi samtalade också tidigare om när vi möts i himlen en gång om än livet blir långt eller kort. André då ska jag krama dig och viska: Äntligen hemma!.
"Bergen må vika och höjderna falla, Evig min nåd och min trofasthet är. Aldrig förbundet av frid ska förfalla." Så säger Herren, din Frälsare kär.
Hjälp mig, o Jesus att gömma de orden, lär mig att riktigt ta fasta på dem! Och när jag slutar min vandring på jorden, låt mig i tron på det löftet gå hem!
(Lina Sandell) Jesaja 54:10