Tack Helge för alla års kamratskap. Vi saknar Dig och påminns om Dig så snart vi ser en sak som Dina händer rört, en svetsfog som Du lagt, en timmerkoja som du timrat eller reparerat. Farväl och vila i frid.
I juli 2017 var jag och min Svante i Orrivaara och hälsade på morbror Helge och drack en kopp kaffe. Han sa saker som vi fortfarande citerar: "Lägger man sig på soffan så blir man där." Och när han såg vår hyrbil, en Audi med mycket krafter, gav han rådet: "Lägg en tegelsten under gaspedalen." Det finns fler fina och roliga minnen kvar att tänka på. Tack, morbror Helge!
Jag skall gå genom tysta skyar,
Genom hav av stjärnors ljus,
Och vandra i vita nätter,
Tills jag funnit min faders hus.
Jag skall klappa sakta på porten
Där ingen mer går ut,
Och jag skall sjunga av glädje,
Som jag aldrig sjungit förut.
Vila i frid Helge
Sent en höstkväll när jag var barn fick mamma Aina oväntat besök av morbror Helge. Jag hörde skratt och att de sysslade med något i köket. Nyfiken gick jag dit för att hälsa. I en stor gryta på spisen tittade en älgmule upp.
Tack Helge för många roliga och fina minnen.
Du var vår idol med din röda Thunderbird och dina starka armar. Du kunde gå på händer och visade det gärna för oss barn. Jag läste vykorten som du sände hem från olika länder där du för tillfället arbetade som svetsare.
Vad fint att vi fick träffas de sista åren och att vi fick umgås i skogen, äta en kolbulle över öppen eld, träna på att tända med tennstål och att fälla lite träd.
Vila i frid Helge
Lugna hamn efter stormiga färden
Ljusa mål för min längan och tro
Sköna stad i den himmelska världen
Ljuva hem där jag evigt får bo.
Tack för allt du har gjort för oss. Saknaden är stor.
Vila i frid.
När dina steg har tystnat
finns ändå ekot kvar
När dina ögon slocknat
vi alla minnen har
Vi spar den i vårt hjärta
Tar fram dem då och då
Så kommer du för alltid
att vara här ändå