Lars Pittja

Lasse čeahčči, Lasse áddja. Vi har många fina och roliga minnen med dig, Du var kunnig i mycket, intresserad av andra människor och omvärlden. Du hade pondus och var respektfull och vänlig. Många minnen från gamla tider och egna erfarenheter delade du med dig av till oss yngre. Du har alltid funnits och det är tomt när du inte är ibland oss. Vuojnas rafin

Lasse jag saknar dig mycket. Du var alltid vänlig, rolig och stark. Hälsa Karin!

Tack Lasse för vänskapens stora glädje som präglat livet genom alla dessa år. Du finns i våra hjärtan. Kate, Ralf, Joel och Katja

Tack Lasse! För ditt varma leende. För allt du delat med dig och lärt oss och andra om fjällen och livet i Sápmi. Nyrökt röding ska alltid påminna oss om dig och väcka vår längtan till Ritsem. Vila i frid! John, Marianne, Jonatan, Anton och Lovisa

Vi kommer att minnas dig Lars dit vi alltid var välkommen, som alltid fanns där för oss. Vila i frid

Stigen du gick för oss har lämnats kvar. Man ser den,minns den med saknad och tacksamhet Vila i frid kära Lasse.

En sista hälsning Vila i frid

Ur psalm 625 vers 2 En dag lämnar jag mitt hem. Någon skall ropa det namn jag fick i dopet. Någon skall viska det,och rösten är min väns. Och jag skall väckas av viskningen och ropet och bli buren i trofasthet och kärlek utan gräns. Vila i frid gieres Lassi

Med Lasse och hans familj har familjen Littorin sedan 1960 haft en livslång vänskap. Generöst fick vi då komma och bo i torvkåtan i Ritsem några sommarveckor, fiska i Akkajaure, bestiga Ahkka (nåja, delvis, och med Lasse bärande Elin på ryggen över jokken), vara med om kalvmärkning efter vandring över fjället, och mycket annat. Vid julen kom Lasse någon gång till oss, småningom med Elli Karin. Vår far Sven läste och lärde samiska (vi tonåringar klarade inte det), vi fick äta märgben och souvas, göra nytta och samla renlav på Nunisvaara för utfodring. Ett stort ögonblick var att få bli Gudfar. Det blev en minnesrik tid. Lasses kunskaper i den samiska historien imponerade mycket stort, liksom hans säkerhet och och engagemang som samisk ledargestalt, ordförande i Sörkaitums sameby (som den hette då), också i kampen med Vattenfall inför Ritsems kraftverk, där han även deltog i TV, stort på den tiden. Under alla år har vi upplevt en självklar vänskap och varm vänlighet hos Lasse och det har känts som om hans dörr alltid stod öppen. Ett senaste varmt minne blev besök hemma hos Lasse sommaren 2019 då vi med barn och barnbarn kom och hälsade på hos Lasse. Efter pandemiuppehållet hade vi nu sett fram emot att träffas. Saknaden är därför stor när det nu inte går, och tankarna går till Lasse. Må han vila i frid. Bröderna Jochum och Bengt Littorin, kvarstående av familjen Littorin i Gällivare

Vuojnas ráfen, gieres Tjiehtje.