Det kom en ängel till Din säng
att följa Dig till evighetens äng.
Han ömt och varsamt tog Din hand
och löste jordelivets sista band.
Din trötta kropp han slöt i famn,
för resan till Din sista hamn.
Han log så milt och lyfte Dig till ljuset.
På årets mörkaste dag gick vår mamma Elma bort. Det var du som bar oss på dina armar när vi var små. Det var din styrka som bar oss genom livet. Med kärlek och genom förtroende stöttade du oss att själva våga välja väg. Du ville alltid vårt bästa. Fast det nu kan kännas mörkt och svårt så vet vi att ljuset sakteliga återvänder. Det är så du ville att vi ska se på det. Du är inte bara vår mamma, du är Elma. Så mycket mer. Ett stort hjärta har slutat slå, men inom oss finns du för alltid.