Ett Stort Tack till alla vänner och släktingar som har hedrat Gunnar Lindfors, min make, min pappa och våran morfar, i samband med hans bortgång och begravning
Anita och Kurt Nyberg
Pia och Lotta med familjer
Ann-Louise Lexby med familj
Bo-Erik och Ulla Nilsson
Christer och Lena Hurtig
Ethel Svanberg, Mikael och Lotta
Jaktkamraterna: Janne, Lasse, Ingemar och Hasse
Kusinerna:
o Eivor Sundbaum med familj
o Kurt Lindfors med familj
o Lena Gille Lindberg med familj
o Maj-Britt Rova med familj
o Ragnar Lindfors med familj
Magnus Johnsson och Ulrika och Patrik
Marita och Göte Eliasson
Pär och Anna Eliasson
Åsa Eliasson och Jonas
Maud Nyberg och Niklas med familj
Olle och Britt-Marie Olsson
Percy Blomqvist
Tommy Hamrèn
/Malin
Inger och Paolo
Emelie, Elisa och Frida
Lotta och Ethel Svanberg Vi har tittat på den fina begravningen och vi skickar en hälsning till er och tänker på allt trevligt vi haft med Gunnar! 2020-10-02
Lotta och Ethel Svanberg 2020-10-02
Magnus 2020-10-02
Jag saknar dig lilla moffi. 2020-08-19
Inger med familj
2020-05-15
Vi är hos dig, känn handen kring din hand
Vi tänder ljus, Vi tänder himlens ljus
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans
Vi binder en krans av minnen vi har
Hos oss finns du alltid kvar
Inger och Paolo, Frida, Emelie och Elisa
Tack Gunnar, för att vi fick lära känna dig. Du var alltid så tokig och rolig men framför allt hjälpsam och omtänksam.
Jag fick äran att jaga i lag med dig uppe i Kuntberget, många goda och roliga minnen.
Vi ägnar även en tanke till Malin i denna svåra stund
Kära Morfar, kära Moffi,
Svårt att tro att du inte finns längre. Svårt att acceptera att det inte gick att träffa dig när du opererades eller när du somnade in. Att inte vara nära är nog det svåraste att bära på. Jag brukar tänka på de lyckliga sommardagarna hos dig och Mormor, fyllda med de godaste bullar, jordgubbar och kantareller som du hade plockat. Du som hade världens lenaste hår och världens mjukaste och härligaste händer. Du som kallade mig Semlan och visade mig hur man kunde tillverka saker i trä i din lilla snickarbod. Jag brukar stolt berätta om jularna vi fick uppleva hos dig och Mormor, såna riktiga jular med snö och tomtar och allt man brukar föreställa sig när man tänker på Julen. Tur att vi har så många fina minnen tillsammans, för där kommer du alltid finnas.
Jag hoppas att du nu äntligen är lugn och slipper lida.
Jag älskar dig Moffi!
Semlan